Fixandet av brunnen

Nu var det äntligen dags att fixa upp vår gamla brunn. Vårt vatten har varit ganska grumligt och smakat konstigt (rost) speciellt då det regnat mycket. Då bottenventilen gick sönder ett par somrar sedan och man måste tömma och klättra ner i brunnen märkte vi att ringarna flyttat på sig lite och det växte rötter in mellan ringarna från björkarna som växte runt brunnen. Då tog vi bort rötterna och förra hösten fälldes björkarna. Man borde aldrig ha låtit träden runt brunnen växa sig så stora. Nu i mars när det ännu var kallt, marken hård och det inte odlades något på åkern som omgiver brunnen var det då dags att gräva upp brunnen. Vår brunn var bara 3m djup och som bäst mätte jag 1,5m vatten och den fylldes långsamt. Som vi säkert har skrivit tidigare så har det gjorts två provborrningar för borrbrunn på vår tomt tidigare men det har bara kommit saltvatten så vi har bara två alternativ, att fixa vår brunn eller ansluta oss till komunalt vatten. Vi föredrar vårt eget vatten. Planen var nu att gräva den iallafall 1 m djupare om möjligt. Vi visste inte varför den inte grävts djupare i tiderna och inte heller varför den grävts 300m från huset mitt ute på åkern. Planen kan ni se här under.

Vi hade tänkt att hela projektet tar 1-2 dagar så vi körde i gång så fort vi fick sandleveransen dvs. ett lastbilslass med dräneringssand. Det var oklart om den skulle räcka men mera sand gick att få ganska snabbt. Sanden lastades av vid torken brevid vår gård eftersom det inte gick att köra den närmare brunnen med lastbil. Andreas Lindstedt från Lindstedts Byggservice som skulle sköta grävandet och ringlyftandet lastade sanden på ett traktorsläp och körde ut sanden till brunnen.

Det hade varit några varma dagar då vi började så det var ganska blött på åkern som gjorde det jobbigt att ta sig fram.

Jag lastade släpkärran med allt material och verktyg som behövdes och hyrde ett aggregat för att driva vattenpumparna. Vid torken lastades allt på traktorsläpet och kördes till brunnen.

Som man kan se på bilderna kommer det in rötter och ytvatten in i brunnen via skarvarna och allt såg ganska asigt ut.

Vi började pumppa ut vattnet och fyllde samtidigt en 1000l kontti med vatten för att kunna tvätta ringarna då de var upplockade. 

Brunnen hade tydligen tätats med skumgummi som kan ses vid röret. En rost och sandsmörja blev kvar på bottnet då brunnen var tömd. Sedan var det bara att börja gräva och lyfta bort ringarna.

 Det gick ganska snabbt att gräva upp brunnen och få bort ringarna men den sista var helt sprucken och "murken" så den föll i bitar.

Sedan tvättades alla ringar och Andreas började gräva nedåt. Det var då det började bli problematiskt, det strömmade så mycket vatten in i gropen så varje gång man kom nedåt rasade gropen igen och det blev en riktig lersörja. Den del av marken som hade tjäle hölls uppe men under den rasade allting in av vattenflödet.

Det gjorde att hela projektet fördröjdes då det inte fanns annat att göra än att börja påla hela gropen för att hålla väggarna uppe och kunna gräva nedåt. Pålningsarbetet gick ändå förvånadsvärt snabbt och det var med en imponerande precision som Andreas satte pålarna på plats med grävmaskinen. När man såg på gropen innan pålningen började hade man en ganska hopplös känsla av att inte blir det en brunn av det där mera. Rester av gamla pålar hittades också och det är antagligen p.g.a att gropen rasar igen som brunnen inte grävts djupare i tiderna.

L-Kopplingen och bottenventilen tog jag till vara och putsade upp i ladugården då de var relativt nya och bottenventilen höll vatten.

Efter att pålningen var klar kunde det grävas djupare. Det grävdes 1,5m djupare innan det blev så hård mark att det var svårt att gräva vidare men det räckte. På bottnet sattes det 30 cm med sand innan första ringarna lades på. Efter att några ringar var på plats sattes en fiberduk runt ringarna och överloppsdelen trycktes in i brunnen. Efter det fylldes det med ett ca 30-40cm brett sandlager runt och sedan jord efter det. Då var det redan så sent att det var dags att sluta. Det var lite jobbigt då vi var utan vatten och det var svårare att tvätta sig och kläder när man trampat omkring i lera hela dagen och t.o.m fastnat och ramlat omkull en gång. På en del ställen sjönk man ned så att det rann lervatten in i stövlarna. Man fick nog hela veckans motion med att ta sig till och från brunnen och gå omkring där.

Under natten hade det kommit en hel del vatten i gropen och blivit minusgrader så dagen började med att pumpa brunnen och gropen på vatten. Det var lite lättare nu att röra sig då det frusit till lite.

Pålarna kunde tas bort då vattnet var bortpumppat och det lades mera sand och jord runt brunnen och efter det mera ringar. Jag hade tänkt fara efter ringarna själv och det skulle finnas 50 cm höga och 1m breda i lagret men det visade sig att de var slut och bara fanns 1 x 1m som var för tunga för släpkärran så Andreas for efter 2 st med traktorn. 

 Vattenröret sattes på plats och tätades med uretan skum och cellplastbitar på båda sidor om ringarna. Efter det sattes fiberduken på plats och gropen fylldes med mera sand och jord. 

Det hade igen kommit mer vatten under natten och frusit så det blev att pumppa igen. Nu såg vattnet som kom ur brunnen redan klart ut. En annan positiv sak var också att brunnen hade mer vatten än tidigare och den fylldes mycket snabbt. Då sista ringarna var på plats och fiberduken på plats sattes ett dubbellager av cellplast runt brunnen för att förhindra tjälen att flytta brunnen. Samtidigt hindrar den ytvatten från att komma in i brunnen. Det fylldes på med lite sand ännu men sedan bara lera för att inte ytvatten skulle slippa in i sanden runt brunnen och ledas ner och in i brunnen. Man kunde se tydligt i jordskikten var leran slutade och den vattenledande och renande sandjorden började. Vi slutade sätta sand lite under var leran började och fyllde resten med bara lera.

På bilden nedan kan man se hur långt det faktist är till vår gård från brunnen. Det finns också en stor vattenfylld grop nära torken som kan ha varit första försöket att gräva en brunn. Sedan har vi ju också en brunn brevid ladugården som är i ännu värre skick och har vatten som luktar verkligen illa. Man undrar vad det har varit för problem med den. Från den går det också ett rör men jag har ännu inte hittat vart röret leder, dvs. var det kommer ut/upp ur marken. Det vi vet är att det går ett rör mellan huset och ladugården som är sönder och enligt förra ägaren blir det en våt pöl på gräsmattan om man öppnar ventilen. Ett annat mysterium är en lite större brunn som finns ganska nära vår gräns och som troddes vara vår brunn. Men ingen vet vad det är för brunn. Från den går det också ett rör.

Till sist lastades det lera runt brunnen och lades plast som sluttade bort från brunnen med mera lera åvanpå. Leran packades och formades till en sluttning så att regn och ytvatten rinner bort från brunnen.

Det blev ett lite längre och jobbigare projekt än vi hade tänkt oss men slutresultatet blev bra. Sanden tog också slut halvvägs genom projektet så vi fick beställa ett nytt lass. Vattnet var nästan direkt helt klart och kunde kopplas in i systemet. En annan positiv grej var att röret från brunnen hade fyllts av sig själv så det behövdes ingen vattendammsugare eller påfyllning från källaren den här gången för att få pumpen att ta vatten. Vi fyllde ett vattenglas innan vi kopplade in vattnet och kunde konstatera att det var helt klart och luktade inte metall. Till näst blir det då att fixa ladugårdsbrunnen så vi får rent vatten till ladugården och odlingarna :)