Solen skiner och gräset växer så det knakar. Här finns alltför stora gräsytor att klippa, kan man konstatera efter att ha klippt gräsmattan... Vänta bara sen då trädgården börjar se ut så som vi vill ha det och vi kan anlägga stigar, rabatter, sittplatser osv. Sen försvinner nog gräsmattan efter hand :)
I år lär vi oss av fjolårets misstag och låter inte gräset växa högt på platser dit vi måste gå sommaren igenom.
Odlingarna i trädgårdslandet har börjat visa sig också.
Platsen där sandlådan stod börjar också få gräs. Yess!
Vitsippor har vi också, underbart fina :)
Här planterade jag ner mina rabarberrötter, förhoppningsvis blir detta en superfin "rabarber-sväng" sedan då plantorna tagit sig och blir stora buskar.
Stora gräsklimpar var enkelt att flytta bort till ställen där det behövdes fyllas ut med gräs...
Arbetet med att anlägga en sparrisrabatt har inletts. Steg ett var att ta bort växterna därifrån. Det växte massor av bergenia där. Denna rabatt är en mycket övervuxen rabatt som inringats av tegel på sidorna och stockar mellan de tre nivåerna. Högst upp växer en syren"häck", längst ner alla dessa bergenias och mitt emellan växer olika såna där låga små växter som växer på berg. På vårt berg på baksidan av huset växer också en hel del sådana "miniväxter", så jag ska flytta även dessa dit tänkte jag.
Marken runt lekstugan grävdes upp och jag rensade bort allt ogräs och skräp. Sedan planterades alla bergenia-plantor runt lekstugan. Detta var, har vi nu insett, onödigt jobb, då vi kommer att flytta lekstugan (förhoppningsvis i år). Så då måste återigen dessa bergenian flyttas. Men de bor bra här nu i alla fall, och det viktigaste nu var att få bort dem ur vägen för att kunna fixa sparrisrabatten klar.
Vi har ett litet slukhål också, utanför växthuset. Det har troligen uppstått då marken grävdes upp helt och packades ihop tillbaka i samband med att vi fick elskåpet. Detta hål var tidigare så djupt att nästan hela fiskars-spaden sjönk ner i det utan problem. Jag trodde jag hade fyllt det helt och hållet med sand från att vi tömde sandlådan, men tydligen inte. Efter veckans regnskurar syns nog hålet ännu...
Här ser rabatten ännu "städig" ut. Nu har ogräset växt och alla blommor är också mycket större, så den ser mest råddig ut. Måste åtgärdas!
Här växer också rabarber. Den får bo här än så länge, men ska nog också få ett nytt hem någon annan stans!
En varm dag i maj flyttade jag ut största delen av tomatplantorna samt mina gurkplantor ut i växthuset.
Veckan därpå blev det superkyligt och regnigt igen, så gurkplantorna hade alldeles för kallt om nätterna. Inte ens värmeljus kunde rädda dem. Så, jag grävde upp de två gurkplantorna och bar in dem igen. Dock har växten så mycket vatten i sig att den lider av kyla, så jag tror inte att de överlever. Jag har dock redan satt nya gurkfrön, så nog ska vi få någon gurkskörd i år också nog :)
Mangold-fröna jag satt för flera veckor sedan har inte (!) alls visat sig ännu (de är satta i jorden under lådorna med smultron och jordgubb). Man ska kunna skörda efter 1,5 månader heter det, så efter 2 veckor skulle jag nog förvänta mig att man åtminstone skulle se några skott, speciellt med tanke på hur stora mangold blir.
Vi fick en hel låda med härliga gamla, små lerkrukor av Crisus föräldrar. Samt en hel kass med lerkrukor i andra storlekar. Nu ska det nog inte gå någon nöd på oss vad gäller lerkrukor i alla fall :)
Ärterna i förgrunden växer ännu här på bilden alldeles för tätt. Hur kunde jag veta att ALLA de ärter jag tagit av våra egna plantor ifjol skulle gro! Jag har nu flyttat en del av plantorna och bara dragit upp och slängt andra. Glesare har det blivit i krukan i alla fall.
Här syns några av de minsta tomatplantorna (och en tagetes) jag planterat ut, de små, sköra purjolökarna som jag aldrig riktigt lyckas få lika stora som butikens purjon. Vi ska hoppas de tar sig i år. Längst bak syns några ärtplantor jag flyttat från de övervuxna krukorna samt en högre klätterställning jag byggt för bönorna. Jag tröttnade på att göra ställningar helt av vide, det gick så mycket enklare med band. Dessutom är dessa ställningar så stora att det var svårt (omöjligt?) att hitta tillräckligt långa böjliga videkvistar för att vira irunt ställningen. Dock så stör det vita plastbandet mig på det estetiska planet något helt otroligt. Bara jag får tid över ska jag gå ut med rullen med juteband och byta ut bandet. Allt kan man inte tänka på från början tydligen ;)
